Utrikes.

2017-07-15 11:15
Foto: Claude Paris/AP/TT/Sebastian Lejon

Veckans fråga: Blir undantagstillståndet permanent nu?

Undantagstillstånd har rått i Frankrike sedan terrordåden i Paris i november 2015. Det förlängdes för ett år sedan efter terrorattacken i Nice på nationaldagen, och skulle ha hävts i dag, 15 juli. Nyligen förlängdes det till första november. President Emmanuel Macron har sagt att det ska hävas då, med förhoppningen att landets nya anti-terrorlag ska har trätt i kraft. Frågan är om lagen gör undantagstillståndet permanent? ETC frågade Benedicte Berner, ordförande för Civil Rights Defenders Sverige och lärare i media, demokrati och utveckling vid Sciences Po-universitetet i Paris.

– Ja och nej. Det finns skillnader, och den största är att i den föreslagna lagen måste skälet till att man vidtar åtgärder vara kopplat till terrorism. Så har det inte varit under undantagstillståndet, då man till exempelvis satte personer som planerade att demonstrera mot en tidigare föreslagen arbetslagstiftning i husarrest. En annan skillnad är att den allmänna åklagaren nu måste informeras i förväg när man vidtar åtgärder.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Samtidigt återkommer mycket av innehållet i undantagstillståndet i lagen. Det gäller till exempel husarrest som får vara i tre månader och sedan kan förnyas av prefekterna (motsvarande svenska landshövdingar, reds. anm.). Man kan också kräva att få lösenord och tillgång till all elektronisk kommunikation hos dem man sätter i husarrest. Så det går väldigt långt och det ger stor makt hos prefekterna, som är statens lokala representanter och lyder under inrikesministern. Det gör också att det inte finns någon annan juridisk instans som har kontroll.

– Man har också utvidgat möjligheten att stänga religiösa institutioner som man säger – men det är klart att det handlar specifikt om moskéer – som använder hatspråk, har extremistiska synpunkter, eller sysslar med aktiviteter som har någonting med terrorism att göra.

Är lagen ett problem för den franska demokratin?

– Det är ju ett förslag som går långt, och representanter för mänskliga rättigheter har reagerat starkt och sagt att det är farligt att införliva aspekter av undantagstillståndet i vanlig lag. Särskilt det att det är prefekterna och inte rättsväsendet som får kontroll Men lagförslaget måste genom konstitutionsdomstolen, och det är mycket möjligt att domstolen säger att det finns saker som inte går ihop med konstitutionen.

– Samtidigt har det skett så många allvarliga terroristattacker i Frankrike de senaste åren, så jag är inte säker på att det franska samhället kommer att reagera så starkt även om mänskliga rättighets-organisationer gör det.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.