Krönika. Agneta Stark.

2018-05-28 16:14

Skolan - en labyrint av bedömningsmatriser

”Lärarutbildningen diskuteras som om ingen yrkeskunskap fanns inom området. Och som om en färdig lärare under sitt arbetsliv inte skulle ta del av nya kunskaper.”

Anser du att civilingenjörsstudenter med inriktning maskinteknik får tillräckliga kunskaper i hållfasthetslära? Hur ser du på läkarutbildningens förmåga att säkra att studenterna har tillräckliga kunskaper i farmakologi och i geriatrik?

Om du kan svara på dessa två frågor är du en sällsynt person. Om du kan svara på en av dem har du nog gått på den utbildningen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Har du tilltro till att civilingenjörer, läkare, ekonomer och sjuksköterskor i sin utbildning får de kunskaper som krävs för att de ska kunna fungera väl i sina yrken?

Man behöver ju inte kunna någonting alls om innehållet i någons utbildning för att ha ett rimligt högt förtroende för läkaren man träffar när man blir sjuk. Eller för att åka hiss, eller söka råd om insulin av distriktsköterskan.

Utmärkande för medicin, ekonomi, teknik och kommunikation är att de förändras. Tio år efter utbildningens slut måste alla som arbetar inom områden som dessa ha lärt sig en massa saker som inte fanns i deras utbildning. Det är självklart.

Det är dock ovanligt att framsteg åtföljs av ett medialt rop ”det här måste tas in i utbildningen!” (till civilingenjör, läkare, ekonom, sjuksköterska). Vi utgår från att yrkesverksamma lär sig på jobbet, och att de som formar utbildningarna vet vad de gör och förändrar dem när det behövs.

Med ett stort undantag. Lärarutbildningen diskuteras som om ingen yrkeskunskap fanns inom området. Och som om en färdig lärare under sitt arbetsliv inte skulle ta del av nya kunskaper. Nu är det dags igen. I valrörelsen vill Sverigedemokraterna lägga om lärarutbildningen. Det vill också Liberalerna, där Jan Björklund, som själv lade om lärarutbildningen senast 2011, förklarar: ”Lärarutbildningen i Sverige är undermålig. Här kommer det att behövas ytterligare mycket stora och genomgripande reformer.”

Ofta är grunden den egna erfarenheten för den som lägger detaljerade förslag om lärarutbildningen: ”jag har gått i skolan så jag vet” eller ”sunda förnuftet säger”. Men du har säkert också fått hjälp på en vårdcentral, eller hjälp med värmepannan, utan att därmed anse att du vet hur de olika utbildningarna bör ändras. De här rubrikerna har inte förekommit: ”Macchiariniskandalen – vad ska vi göra med läkarutbildningen?” ”Götaälvbron går inte att stänga – ingenjörsutbildningen måste förbättras.”

Det skulle vara befriande om lärarutbildning, läkarutbildning och teknikutbildning behandlades med likartad respekt för yrkeskunnande, och med likartad förväntan på arbetsplatserna.

Djup yrkeskunskap syns ju inte alltid. Den kan verka självklar. En enastående rolltolkning på film eller teater kommenteras sällan med ”vilken bra skådespelarutbildning hon har gått”, och väl är det. Samma sak gäller skickliga lärare. Det verkar så enkelt. Tron att det skulle vara medfött är dock naiv och okunnig. Både utbildning och lång praktik krävs för att en talang ska utvecklas till mästerskap.

Det finns ett viktigt underliggande problem. I många delar av livet måste vi lita till kunskap som vi har fått från andra och som vi inte kan eller bör pröva på egen hand. Är cyanid giftigt? Blir hunden allvarligt sjuk av att äta choklad? Sitter just min blindtarm till höger i nedre delen av buken?

Balansen mellan att lita till auktoriteter och att vara kritisk är svår. Det lilla barnet som på vägen upp på hustaket förklarar ”jag kan inte ramla ner” behöver hjälp att inse sina begränsningar, och att värdera risken. Sju år senare kan samma barn vara en överdängare i parkour och elegant svinga sig över murar och upp på tak.

Vi har problem inom alla samhällsområden. Viktigast av allt är klimat- och miljöproblemen. Unga människor saknar livsmod och får psykiska svårigheter som kräver omedelbar hjälp.

Valrörelsen hittills är bedrövligt enkelspårig och ensidig. Hårdare tag blir krav på ännu hårdare tag. Högre krav blir ännu högre krav.

Var är de förslag som leder till att skolans alla lärare, nya och erfarna, får möjlighet att ingjuta livsglädje och framtidsförväntan i varenda elev, oavsett var i världen eleven är född? Det sker inte genom dutt och dalt, och det har det aldrig gjort. Men det sker sannerligen inte heller genom avgörande prov varenda vecka under en lång vårtermin, som pressar lärglädjen både ur dem som har det lättare och svårare i skolarbetet.

I dag riskerar skolan att vara en labyrint av bedömningsmatriser, ett sorteringsverk för unga människors fastlagda framtider.

När kommer förslagen som får varenda skola att kunna hjälpa, främja vetgirighet, och erbjuda lugn för inlärning?

Politisk debatt i duellform, med flåsiga analyser där journalister intervjuar varandra om vad som egentligen sades en minut tidigare, gynnar dock inte sådana förslag. Betydelsen av ordet duell ger väg­ledning: ”Efter vissa regler utkämpad strid mellan tvenne personer till vilken den ene, med anledning av någon förolämpning (mot honom själv eller ­någon anhörig) ­utmanat den andre. I Sverige förbjuden och belagd med strängt straff sedan 1662.”

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Agneta Stark
Agneta Stark 

Docent i företagsekonomi, har arbetat som gästprofessor vid Linköpings universitet och rektor vid Högskolan i Dalarna. Var även bland annat en av initiativtagarna till nätverket Stödstrumporna.