Kultur & Nöje.

2019-06-18 19:30
Atreju och draken Falkor i ”Den oändliga historien”, som nu får nypremiär på på utvalda biografer i Sverige. Bild: dpa picture alliance
Atreju och draken Falkor i ”Den oändliga historien”, som nu får nypremiär på på utvalda biografer i Sverige.
Puffetikett
Dagens ETC

Barnfilmsklassiker får efterlängtad nypremiär

Hade inte namnet Bastian redan funnits i bekantskapskretsen är det fullt möjligt att vår förstfödde fått heta just det. För vilket ”Den oändliga historien”-fan skulle inte vilja förkroppsliga den klassiska barnfilmens spensligt modiga huvudkaraktär i sin egen avkomma? Eller, för den mer vågade, ta namnet från filmens snabbridande krigarson Atreju vilket för övrigt också ett amerikanskt metalband gjort, skriver Karolina Bergström.

Det finns många anledningar att titta tillbaka på den tyska åttio­talsfilmen, där den moderlöse drömmaren Bastian genom en mystisk bok får tillgång till en sagovärld där han själv snart blir en del av handlingen, och som idag går att återse på utvalda biografer. En är det otroligt starka intryck filmen gjorde vid premiären på en på special­effekter svältfödd sjuttiotalist­generation, uppväxt med socialrealistiska barnserier och en och annan ­Bullerbyblingad Astrid Lindgren-filmatisering.

Låt gå för att den silverglänsande draken Falkor allt som oftast ser något inklippt ut i flygscenerna, när de i övrigt handfast analoga effekterna utnyttjar filmmediet till max med tjusiga perspektivförskjutningar och vackert utmejslade animatronics (live-animerade robotdockor) – allt som allt en lisa för själen jämfört med dagens ofta hafsigt hopkokade datoreffekter.

Myriader av referenser

Men den kanske allra viktig­aste kulturgärningen som ”Den oändliga historien” bidrog med var att de facto levandegöra Michael Endes bok för en bredare publik. Nu filmatiserades i ärlighetens namn bara första halvan av boken, och filmens lite rumphuggna avslut med sina svepande formuleringar om Bastians fortsatta äventyr i sagoriket Fantásien och hemresa kunde ha skötts snyggare. Men just det skapade i sin tur också ett sug efter mer, och det var ett begär som tacksamt kunde stillas i litterär form.

Det finns givetvis myriader av referenser att dra ur både bok och film, där det mörka Ingentinget som hotar att förgöra Fantásien går att likställa med både totalitära rörelser, fascistiska regimer och dagens klimathot – boken kom för övrigt också att anammas som symbol för åttiotalets västtyska antikärnkraftsrörelse. Den mobbade dagdrömmaren Bastian, som tecknar enhörningar i sin mattebok och hellre tillbringar fritiden på skolans vind än går hem till sin känslomässigt fyrkantige pappa, är också en klassisk underdogkaraktär lätt att känna med, och hans resa mot mognad och oberoende lika fängslande att följa som krigaren Atrejus umbäranden bland stjärnögda sfinxer och cyklande stenbitare.

Matnytting påminnelse

En av filmens tätaste scener, där Atreju som en prövning ställs mot sitt sanna jag i en spegel och plötsligt står öga mot öga med den läsande Bastian, förkroppsligar dessutom mer än något alla unga bokbitares ­coming of age-drömmar om att få sammansmälta med den fiktion de så hett åtrår.

Skulle då ett fiktivt Fantásien ens kunna existera i dagens genomdigitaliserade tidsålder, och skulle barnkejsarinnans nödrop om räddning från Ingentingets fantasilöshet kunna konkurrera med moderna smartphones och surfplattor? Förhoppningsvis, för visst finns det plats för sagor och myter även på nätet bara vi ger dem utrymme. ”Människor utan hopp är lätta att styra, och den som styr har makten”, yttrar filmens ondsinta varg Gmork som en ledtråd till sin osynlige uppdragsgivare. Kanske är det just därför vi behöver titta tillbaka på ”Den oändliga historien” – för en matnyttig påminnelse om att hålla fast vid både hopp och fantasi i högervindarnas mörka tidevarv.

Läs vidare på nästa sida: Den oändliga historien

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

3 000

Så många flickor träffade Petersen för rollen som barnkejsarinnan innan han slutligen bestämde sig för den då elvaåriga Tami Stronach, som senare kom att bli dansare. Barret Oliver, som spelar Bastian i ­filmen, kom senare att medverka i filmer som ”D.A.R.Y.L.” och ”Cocoon”, och verkar i dag som fotograf.

25

Så många personer krävdes för att styra draken Falkors rörelser, då många av filmens karaktärer var handtillverkade dockor i olika storlekar, som styrdes manuellt under inspelningen.